Boverkets nya byggregler fortsätter skapa förvirring

Uppföljning angående Boverkets nya byggregler

I två artiklar från tidningen Bofast så publiceras ytterligare intressant information om vilka effekter Boverkets nya byggregler, som börjar gälla 1 januari 2013, kan komma att få för byggentreprenörer och fastighetsägare vid stambyten och övriga renoveringar i det befintliga fastighetsbeståndet. Den stora osäkerheten med de nya reglerna är något som Titania redan tidigare tagit upp under nyheten "Vad innebär Boverkets nya byggregler för byggbranschen?"

Se Titanias publicerade nyhet angående nya BBR 19 här. 

 

Nedanstående artikel publicerad 2012-10-03 på www.bofast.net: 

Ministern: Viktigt att kraven är förutsägbara

Så vad tycker bostadsminister Stefan Attefall om tillgänglighetsfrågorna? Är det bra om en fastighetsägare som vill byta stammar och renovera badrummen i sina trevåningslimpor också får krav på att installera hiss?

– Det är ju kommunerna som bestämmer vilka krav på tillgänglighet som ska ställas vid ändring av byggnader, utifrån lagstiftning och med stöd av Boverkets vägledningar. Men frågorna om krav på byggande, både vid nybyggnation och ombyggnation, är högaktuella för regeringen. Många krav fördyrar och komplicerar byggprocessen på olika sätt, menar Stefan Attefall.

Är det bra att en fastighetsägare som vill tillgänglighetsanpassa bottenvåningen även kan tvingas anpassa de övre planen? Även om det får till följd att fastighetsägaren då väljer att inte anpassa alls? 

– Om man tittar på miljonprogrammets upprustning så anser jag att kommunerna inte bör ställa egenskapskrav som går utanpå de nationella. Det är också viktigt att man undviker att låta det bästa bli det godas fiende vid bedömningarna. Jag möter många fastighetsägare, privata såväl som kommunala, som genom smarta lösningar lyckas hålla nere kostnaderna och ändå förbättra tillgängligheten.

Om frågan ställs på sin spets, vad är viktigast: att äldre och funktionshindrade kan ta sig till alla lägenheter eller att hyresgästerna har råd att bo kvar?

 – Om vi hade obegränsade resurser skulle det naturligtvis vara bra om alla lägenheter var fullt tillgänglighetsanpassade och samtidigt väldigt billiga. Men så ser det inte ut. I dag sker en förbättring av tillgängligheten vid varje nyproduktion och vid omfattande renoveringar. Men det är svårt att nå 100 procent hur gärna vi än må vilja.

Om det visar sig att reglerna får renoveringstakten att stanna av – finns det då skäl att ändra reglerna?

 – Inte sällan är det tillämpningen och inte reglerna i sig som är begränsande för aktörerna på marknaden.  Men för att underlätta och förtydliga regelverket har regeringen gett en utredare i uppdrag att kartlägga hur kommunerna tillämpar bestämmelserna om egenskapskrav. Utredaren ska se över användandet av alla tekniska egenskapskrav som går utöver Boverkets normer och analysera vilka kostnader de medför och vilka regler som ska gälla för kommunerna på det här området framöver. Och regeringen planerar också att ge ett uppdrag till Boverket att förenkla regelverket som rör student- och ungdomsbostäder.

Reglerna om hur stor ombyggnaden ska vara för att hela huset ska få krav på nybyggnadsstandard är oprecist formulerade. Är det olyckligt om följden blir att byggnadsnämnderna gör olika tolkningar? Eller är det bra att kommunerna har visst svängrum att tänka olika?

–  Det är viktigt att de krav som kommunerna ställer är förutsägbara och likartade över landet. Så är inte fallet i dag.

Titanias kommentar: 

Bostadsministern lyckas tyvärr inte räta ut speciellt många frågetecken om de nya reglerna, utan lyckas i princip endast konstatera att kraven som ställs av byggnadsnämnderna runt om i Sveriges kommuner inte är förutsägbara och likartade, viket tyvärr dock inte är någon nyhet. 

 

Nedanstående artikel publiceras 2012-10-03 på www.bofast.net: 

Krävs ramp, hiss och sänkta golv?

En lätt panik har börjat sprida sig över Bostads-Sverige. Skärpta byggregler är i antågande. Bostadsbolag som vill göra badrummen lite finare kan bli sittande med en jättenota när det plötsligt medför krav på en dyr hiss. Är det sant? Ja, säger många byggnadsinspektörer. Nej, säger Boverket. Både och, säger Bofast.

I nybyggda hus har kraven på tillgänglighet varit höga länge. Det ska vara enkelt att ta sig in och runt med rullstol, både genom entrén och inne i lägenheterna.

Men nu kan kraven på tillgänglighet skärpas även när de äldre flerbostadshusen ska byggas om. Den som renoverar badrummen kan också vara tvungen att bredda toadörrar, flytta om sanitetsmöbler för bättre svängrum och sänka golvet om det är högre än i resten av lägenheterna. Kanske till och med installera hiss.

I Karlshamn stötte bostadsbolaget på patrull när man i ett bostadsområde ville ordna tillgänglighet i marklägenheterna och i de hus som redan hade hiss. 

– Av områdets 147 lägenheter skulle då ungefär 100 bli tillgängliga, medan 47 skulle förbli otillgängliga. Det tyckte vi borde vara okej, berättar Bert-Inge Storck, vd för Karlshamnsbostäder.

Byggnadsnämnden flaggade för att ombyggnaden kunde uppfattas som så omfattande att det skulle bli så kallade följdkrav för hela området. Alltså att alla lägenheter då måste byggas om – och förses med hiss. 

– Men det går inte, då kan vi inte göra någonting. Då blir inte ens de 100 lägenheterna tillgängliga. Det är väl bättre att man kan åstadkomma vissa förbättringar än att det inte blir något alls. Risken är ju att kraven blir så stora att man bara gör rent absolut underhåll, som inte är bygglovspliktigt, säger han.

Petter Jurdell, fastighetsutvecklingschef på allmännyttans organisation Sabo, far runt och berättar om de nya byggreglerna för bostadsbolagen.

– Det finns en stor oro kring konsekvenserna av de nya byggreglerna. Det är osäkert när en ombyggnad kan utlösa följdkrav på full tillgänglighet i hela huset. Då finns en risk att man väljer att inte renovera alls. Eller börja dela upp renoveringsprojekt i små portioner, vilket i längden kan bli dyrare för bostadsbolaget, säger han. 

Anders Sandberg, vd för Lulebo, är bekymrad.

– Är det så att man kräver full tillgänglighet vid en renovering, då kommer vi att få problem. Hyresgästerna är inte beredda att betala den ökade hyra det skulle kräva. Allt går ju, rent tekniskt, men vem är beredd att betala kostnaden?

Så hur är det egentligen – vilka krav är det som skärps och hur mycket? Skärps de alls?

– Nej, det här är egentligen inte alls en kravskärpning. Syftet är att få en enhetligare tillämpning av krav som enligt lagen faktiskt gällt väldigt länge, säger Otto Ryding, antikvarie på Boverket och projektledare för författandet av de nya byggreglerna.

– Ja, det är definitivt en skärpning. Och tillgänglighetsambitionerna genomsyrar ju hela plan- och bygglagen, säger Peter Öhberg, byggnadsinspektör i Östhammar.

– Absolut, vi kommer att se strängare på tillgänglighetsfrågorna. Det som gäller, det gäller. Man måste anpassa sig enligt reglerna, säger Hikmet Hrustanovic, stadsarkitekt på Sydnärkes byggförvaltning, som sköter byggärenden åt Askersund, Laxå och Lekeberg.

– Nej, det är egentligen ingen skillnad, annat än att kraven nu skrivits in i Boverkets nya byggregler. Vi kommer inte att se annorlunda på frågorna, säger Pia Hermansson, bygglovschef i Göteborg.

– Nej, kraven har inte skärpts. Vi uppfattar inte reglerna som tuffare. Tvärtom egentligen. Vi ser mer en ambition att förtydliga vad som gäller, säger Per-Olof Svensson, bygglovshandläggare i Stockholm.

– Ja, det är ju en sorts skärpning. Förut var det ju bara ett allmänt råd, nu kommer det in i byggreglerna. Men framför allt är det mindre otydligt. Jag tycker att det här är bättre, säger Anders Rydström, byggnadsinspektör i Tyresö.

Förvirrande? Jajemän. Men alla har faktiskt rätt, på sitt sätt.

Bygg-Sverige styrs av ett komplicerat nät av lagar och regler. Överst i hierarkin ligger plan- och bygglagen, PBL. Den är tyngst och bestämmer mest. Sedan kommer plan- och byggförordningen, PBF. Därefter Boverkets byggregler, BBR. (Och allra nederst Plan- och byggtermer, TNC, en ordlista med definitioner av byggbegrepp.)

PBL innehåller krav på byggnaders utformning och tekniska egenskapskrav – i det här fallet att ett hus ska vara tillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Men hur det lämpligen ska göras har specificerats i Boverkets allmänna råd. De har på sina håll uppfattats som rekommendationer som man kan förhålla sig lite löst till.

Så i samband med att en ny PBL började gälla förra året togs Boverkets ändringsråd (BÄR) bort, och uppgraderades till byggregler (BBR). Just för att ge råden större tyngd.

Eller som Otto Ryding säger:

– Det finns ett antal människor som har tyckt att bara för att Boverket inte har gett ut några föreskrifter om det så kan man strunta i lagen och förordningen. Men kraven har funnits lika länge som PBL. Alltså sedan 1987.

Fast tillämpningen har varit olika strikt i olika kommuner. Bygglovskontoren i större städer, som haft mer resurser och därmed mer specialiserade tjänstemän – och kanhända också fastighetsägare med större plånböcker – har ofta haft strängare krav än i mindre kommuner.

– Det har funnits mycket variation mellan olika kommuner. Så har man hittills struntat i regelverket så uppfattas det nog som en kravskärpning. Men om man tillämpat det regelverk som har funnits så är det ingen kravskärpning, menar Otto Ryding.

Titanias kommentar: 

Man kan inte direkt påstå att det råder konsensus bland de intervjuade i artikeln ovan eller att svaren på något sätt gör det förutsägbart vilka konsekvenser de nya reglerna får från 1 januari 2013. Tyvärr så verkar Sveriges fastighetsägarna i mångt och mycket vara utelämnade att själva fatta beslut i frågan angående tolkningen av vad de nya reglerna innebär.

Att det sedan kan bli olika tolkningar och diverse oförutsedda ekonomiska, juridiska och byggnadsmässiga konsekvenser när frågan väl hamnar på bygginspektörens, stadsarkitektens eller bygglovshandläggarens bord, verkar inte vara något som oroar varken ansvarig minister eller handläggande myndighet.

Se Titanias publicerade nyhet angående nya BBR 19 här. 

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält