Ståltrådsnät

Design för en inkluderande huvudstad

Bänkar som är omöjliga att sova på, staket framför trappor och enskilda stolar istället för längre bänkar – alla former av exkluderande design. Design för att hålla människor borta från vissa allmänna ytor. Fenomenet blir allt vanligare i den svenska huvudstaden, och var under våren föremål för debatt. Nu har två centerpartister lagt fram en motion om fenomenets motsats: inkluderande design.

Förslaget går ut på att man vill se en uttalad policy där Stockholms stad jobbar med inkluderande design.

– Det vi vill är att ha en tydlighet, ett förhållningssätt som är tvärtom. Alla ska känna sig välkomna i Stockholm. Vägen dit är inte att använda sig av exkluderande design, säger Karin Ernlund (C) till Fastighetsnytt.

Karin Ernlund och Stina Bengtsson (C), som tillsammans skrivit motionen, vill bland annat att privatpersoner och organisationer ska ha möjlighet att sponsra stadsmiljön genom att exempelvis köpa en bänk som sedan sätts upp och underhålls av staden.

Den exkluderande designen har inte varit föremål för någon politisk debatt, även om den debatterats flitigt i andra forum. Det var framför allt efter att man satte upp staket för den öppning som fanns vid trappan till Stadsarkivet på Kungsholmen, som fenomenet uppmärksammades.

– Det finns olika uppfattningar, men generellt tror jag att de flesta stockholmare skulle vilja att man jobbar med att tillgängliggöra platser – inte tvärtom, säger Karin Ernlund.

”Sänder helt fel signaler”

Även om det inte är någon uttalad eller officiell strategi, menar Ernlund att det är tydligt att det är en viss grupp av människor som man vill exkludera genom att sätta ut den här typen av hinder.

– Det är en viss typ av människor som ska bort. Man har satt upp hinder för att man har sovit eller lagt sina saker vid vissa platser. Då har man tagit till designen för att motverka det. Det anser jag är helt fel sätt att attackera frågan. Vill vi motverka hemlöshet och socialt utanförskap gör vi det inte genom att stänga staden – det sänder helt fel signaler, säger Karin Ernlund.

Motionen har precis skickats ut på remiss, och Fastighetskontoret är enda instans som hittills tagit ställning till den.

Stolar i stället för tidigare bänkar på Stockholms Centralstation. Foto: Frankie Fouganthin/Wikimedia.

Stolar i stället för tidigare bänkar på Stockholms Centralstation. Foto: Frankie Fouganthin/Wikimedia.

I sitt remissvar skriver de bland annat att de delar synen på att staden ska skapa nya initiativ till inkluderande design. Samtidigt skriver de att ”avskärmning på mindre yta som är svår att överblicka och därför skapar otrygghet som till exempel under trappan vid Stadsarkivet kan ge ökad säkerhet och trygghet i området”.

– Jag tycker att man ska tänka tvärtom. Om man har en otrygg yta som man vill göra trygg, då kan man antingen välja att stänga av den eller att öppna upp den genom att jobba med belysning och att skapa något av ytan. Det är ju platsbrist i Stockholm – det finns många tomma ytor och de vill vi göra något med, inte stänga av, säger Karin Ernlund.

Åsa Öttenius, fastighetsdirektör i Stockholm, säger till Fastighetsnytt att hon inte känner till skälen bakom avskärmningen vid Stadsarkivet, och att hon därför inte kan kommentera det. Med den här skrivningen vill kontoret dock exemplifiera att en avskärmning av ett område kan öka tryggheten i området, vilket i sin tur kan innebära att fler vågar röra sig i området, menar hon.

– Ibland kan man vara tvungen att göra sådana övervägningar, men vi jobbar hellre med att skapa öppna, levande och inbjudande mötesplatser, säger hon.

Fler instanser ska nu ta ställning till motionen, innan den till slut debatteras i kommunfullmäktige.

Källa: fastighetsnytt.se

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält