Största delen av alla detaljplaner innehåller allvarliga fel och brister.

Varannan detaljplan strider mot lagen

Det finns många och allvarliga fel och brister i en majoritet, hela 57 % av kommunernas detaljplaner enligt en undersökning gjord av KTH, Kungliga Tekniska Högskolan och rapporten får stöd från Lantmäteriverket. Mest allvarligt är att även efter samråd och justeringar, så kvarstår fel i hela 17 % av detaljplanerna. Med fel menas t ex att regler och bestämmelser i detaljplanerna saknar stöd i aktuell lagstiftning. Två förklaringar till bristerna är att tjänstemännen på kommunerna är dåligt utbildade och saknar förståelse för hur planerna skall användas i praktiken när de väl antagits.

"Varannan detaljplan strider mot lagen

Mer än hälften av kommunernas detaljplaner innehåller bestämmelser som strider mot lagen. Felen kostar både tid och pengar för myndigheter, fastighetsägare och byggföretag. Problemet kan leda till att det införs en statlig överprövning av nya detaljplaner. 

– Faran med felen är att man på sikt underminerar detaljplanernas legitimitet, säger Eije Sjödin, som jobbar halvtid på Lantmäteriet och halvtid som professor på KTH, institutionen för fastigheter och byggande.

Ungefär 55 procent av kommunernas detaljplaner innehåller en eller flera bestämmelser som saknar stöd i lagen eller är otydligt formulerade. Och planbestämmelser ska vara tydliga, står det i Plan- och bygglagen, PBL. Det framgår av en KTH-studie från 2009.

Även Lantmäteriet bekräftar det stora antalet fel. I en färsk rapport drar myndigheten slutsatsen att det finns brister i 57 procent av de detaljplaner som skickats in till Lantmäteriet för det obligatoriska samrådet.

Efter samrådet hade det dessutom uppstått nya fel i 27 procent av detaljplanerna. När detaljplanerna slutligen antagits var det fortfarande brister i 17 procent av planerna. Med ”brister” menar Lantmäteriet bestämmelser som saknar stöd i lagen eller andra fel som leder till problem när detaljplanen ska användas.

Myndighetens undersökning bygger på 433 frivilliga enkäter med planhandläggare. Därför har de inte 100 procent geografisk spridning, och inte perfekt fördelning mellan resursstarka och resurssvaga kommuner. Men siffrorna borde i stort sett ge en rättvisande bild, enligt Lantmäteriet.

Att siffran 17 procent skiljer sig så mycket från de 55 procenten i studien från KTH har en förklaring, enligt Eije Sjödin.

– Lantmäteriets undersökning har som utgångspunkt att hitta fel som har med myndighetens verksamhet att göra. Men studien från KTH tittar efter alla fel, säger han.

Tomas Vesterlin, är jurist och civilingenjör på Lantmäteriet samt författare till myndighetens rapport. Han tror att en viktig förklaring till felen är att kommunernas planhandläggare brister i förståelse för vad detaljplanen ska användas till när den är antagen.

– Då har man svårt att ta till sig synpunkterna vid samrådet. Man måste hela tiden ha genomförandet av detaljplanen i bakhuvudet när man lägger in bestämmelser i planen, säger Tomas Vesterlin.

Eije Sjödin håller med. Till exempel förekommer det att kommunerna markerar ett en väg i ett nybyggt bostadsområde som både g- och x-område. G betyder att bostadsrättsföreningarna ska ta ansvar för underhåll av vägen, x betyder att allmänheten ska ha tillgång till området.

– Kommunen vill både slippa ansvaret för vägen och se till att allmänheten har tillgång till vägen, till exempel att det inte sätts upp en vägbom. Men den här kombinationen av bestämmelser saknar stöd i lagen, säger Eije Sjödin.

Idag måste kommunerna allt oftare frångå detaljplanerna för att de ska gå att använda i praktiken. Och visst kan det vara rimligt att göra undantag från bestämmelser i gamla omoderna detaljplan, anser Eije Sjödin, det utrymmet finns i lagen.

– Men idag börjar man frångå detaljplaner redan när de är färska, säger han.

Ett sätt att få ner antalet fel är att fortsätt utveckla samrådet samt jobba vidare med olika utbildningsinsatser. Lantmäteriet gör löpande utbildningsinsatser av lantmäterimyndigheternas personal. Myndigheten erbjuder också fördjupningskurser för externa aktörer som planhandläggare och konsulter men intresset för dessa är lågt. 

Studien från KTH är pessimistisk till om mer utbildning ger tillräckligt med resultat. Istället föreslår rapportförfattarna att det införs en statlig överprövning av detaljplanerna. Och Lantmäteriet håller med.

– En statlig utredning föreslår att statlig överprövning införs, det vill säga att länsstyrelserna ska kunna stoppa detaljplaner som saknar stöd i lagen. Vi står bakom det förslaget, säger Tomas Vesterlin."

Källa: Byggindustrin.com

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält