Renoveringen av miljonprogrammet - ett gyllene tillfälle

Renoveringen av miljonprogrammet - ett gyllene tillfälle

Ekonomen Pekka Kääntä kommer i en ny rapport fram till att ett massivt statligt stöd i form av lån med låg ränta till fastighetsägare för renovering av miljonprogrammet kan vara ett ypperligt sätt att lyfta Sverige ur lågkonjunkturen, när exportindustrin har problem med tillväxten. Stödet till fastighetsägarna skulle dessutom inte behöva kosta skattebetalarna en enda krona samt innebär flera andra fördelar enligt rapporten.

"Miljonprogramsrenoveringar kan bli ett samhällsekonomiskt klipp

Ett välplanerat och massivt renoveringsprogram – i storleksordningen 300 miljarder kronor under en tioårsperiod – skulle bära upp den svenska tillväxten i ett läge med en i övrigt svag ekonomi. Och med staten som lånegarant skulle detta inte kosta skattebetalarna en enda krona. Det menar ekonomen Pekka Kääntä i en färsk rapport.

”Renoveringen av miljonprogrammet – ett gyllene tillfälle” heter rapporten som nationalekonomen och ekonomijournalisten Pekka Kääntä producerat för Byggtjänst räkning. Han har analyserat miljonprogrammets upprustningsbehov ur ett samhällsekonomiskt och makroekonomiskt perspektiv.

Erik Hellqvist, vd för Svensk Byggtjänst:

– Vi har känt ett behov av att lyfta bilden och sätta i miljonprogrammet i ett större samhällsekonomiskt perspektiv. Rapporten visar på en chans att ha staten som finansiell motor utan att detta bidrar till ökade statliga kostnader eller subventioner.

Pekka Kääntä har bevakat byggsektorn sedan 1990-talet då han var analytiker på Konjunkturinstitutet.

– Redan då väntade vi på att det skulle hända något med upprustningen av miljonprogrammet, men vi blev ständigt besvikna, säger Pekka Kääntä.

Hans resonemang i rapporten baseras på antagandet att svensk ekonomi går in i ett skede där en rad faktorer hämmar tillväxten. Exporten försvagas och klarar inte av att fungera som motor för svensk tillväxt.

– Det är uppenbart att den enda tänkbara tillväxtmotorn som är kvar är att öka investeringarna och det finns många skäl till att den ökningen behöver ske inom bostadssektorn. Sedan 1980 har byggsektorns andel av BNP sjunkit från drygt 7 procent till ungefär 5 procent i dag. Det är väldigt lågt i en internationell jämförelse, säger Pekka Kääntä.

Pekka Kääntäs förslag är att satsa rejält på en upprustning av miljonprogrammet. Behovet är alla överens om, samtidigt som det är uppenbart att landets bostadsbolag inte klarar av det här på egen hand.

– Boverket räknar med att det behövs investeringar i storleksordningen 300 miljarder kronor för att rusta miljonprogrammet tekniskt och energimässigt. Det tror jag är en rimlig nivå. Jag tror att investeringspaketet behöver spridas över åtminstone en tioårsperiod av resurs- och kapacitetsskäl och den satsningen skulle ge ett tillväxtbidrag på 0,5-1,0 procent på BNP, säger Pekka Kääntä.

– Det är en effektiv tillväxtåtgärd med litet läckage. Produktionen sker på plats och den är arbetskraftsintensiv. Och det är en åtgärd som lyfter vår investeringskvot till mer rimliga nivåer, Pekka Kääntä.

Alternativet till ett brett, statligt garanterat investeringspaket är, menar han, en förslumning. Vissa attraktiva och lönsamma delar av beståndet kommer att renoveras och klara av bostadsbolagens avkastningskrav. Resten förslummas eller rivs.

– Förslumning är ett uselt samhällsekonomiskt utfall. Jag hittar ingen annan aktör än staten som kan fungera som motor. Ingen annan kan gå ut och låna upp 300 miljarder. Dessutom är aptiten efter säkra svenska tillgångar stor, både hos inhemska och utländska placerare, säger Pekka Kääntä.

Hävstången är statens höga kreditrating. Man kan låna på 30 år på kanske 2 procents ränta och sedan låna ut med en liten marginal. Sabo-företag kanske kan få 2,5 procent, istället för de 6-7 procent som de, enligt Pekka Kääntä, själva skulle få på marknaden.

– Staten tar i och för sig en risk, men det medför inga direkta kostnader. Staten lånar upp och lånar sedan vidare till bostadsbolagen. Staten kan dessutom ställa krav för att begränsa framtida hyreshöjningar i bestånden. Andra positiva effekter är att man ökar attraktionskraften i utsatta områden, exploateringsmöjligheterna i storstäderna förbättras och både samhället och beståndet kan tillgodoräkna sig uppenbara energi- och miljövinster, säger Pekka Kääntä.

– De flesta jag talat med, bland annat på näringsdepartementet, socialdepartementet och Riksbanken, tycker att det är en bra idé. Samtidigt tror ingen att detta är politiskt möjligt, säger Pekka Kääntä.

– I Sverige sitter Anders Borg och finansen på 90 procent av makten. Det är Anders Borg, inte Stefan Attefall som måste påverkas och övertygas. Och det lär vara samma visa hos Magdalena Andersson och socialdemokraterna, säger Pekka Kääntä.     

Hörnstenar i rapporten

¤ Export, privat konsumtion och offentlig sektor kommer inte under överskådlig tid att fungera som motorer för den svenska tillväxten.

¤ Vid tidigare kriser har kronan fungerat som krockkudde. Så har det inte varit nu. Kronan har istället stärkts, vilket gör det ännu tuffare för exportindustrin.

¤ De svenska hushållen har en skuldsättningsgrad på 170 procent av den disponibla inkomsten. Det är, oavsett hur skulden är fördelad mellan olika inkomstskikt, väldigt högt. Hushållens konsumtion kan knappast fungera som tillväxtmotor.

¤ Räntan är redan rekordlåg och regelverk begränsar möjligheterna till expansiva offentliga utgiftsökningar.

¤ En genomgripande och välplanerad upprustning av miljonprogrammet under en tioårsperiod skull ge betydande effekter utan risk för överhettning i byggsektorn.

¤ En sådan satsning skulle under tioårsperioden sannolikt svara för drygt 50 procent av den svenska tillväxten.

¤ Staten skulle vara finansiell motor – utan ökade statliga kostnader (på grund av räntesituationen) och utan subventioner. Bostadsbolagen står för huvuddelen av finansieringen."

Källa: www.byggindustrin.se

www.byggtjanst.se

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält