Sveriges företagare kräver stopp för regeringens förslag om nya 3:12 regler!

Sveriges företagare kräver stopp för förslagen på nya 3:12 regler!

Regeringen har fått hård kritik för sina förslag på nya 3:12 regler för Sveriges småföretag. Regeringen hävdade efter kritikstormen att man tagit till sig budskapet från Sveriges företagare och presenterade därför ett reviderat förslag i en debattartikel i Dagens Industri den 31 maj. Förslaget innebär dock i praktiken inte några stora förbättringar jämfört med det första förslaget enligt de företagare, däribland Einar Janson, VD för Titania, som svarat på regeringens nya förslag i en debattartikel i Dagens Nyheter publicerad 1 juni. Läs både regeringens svar på kritiken på det första förslag och företagarnas respons på regeringens nya förslag nedan.

"Debatt: Vi ändrar 3:12-förslaget

Regeringen har tagit fasta på kritiken mot de så kallade 3:12-reglerna. Nu sänks taket för löneuttagskravet från 90 till 40 inkomstbasbelopp. Kravet på kapitalandel för att få använda löneunderlagsregeln ändras från 5 till 4 procent. Det skriver näringsminister Annie Lööf och finansminister Anders Borg.

Goda villkor för företagande, aktivt ägande och entreprenörskap är avgörande för jobben och Sveriges konkurrenskraft. Regeringen har därför noggrant analyserat de synpunkter som förts fram på det ursprungliga förslaget till förändringar i 3:12-regelverket.

I dag presenterar regeringen ett justerat förslag till förändringar i 3:12-reglerna. Förändringarna berör cirka 15 procent av de företagare som omfattas av reglerna. Av dessa får över 80 procent, eller omkring 45 000 delägare i företag, skattelättnader genom förslaget. Det överutnyttjande som har skett hos bland annat advokat- och revisionsbyråer begränsas till förmån för skattesänkningar för små och växande företag.

Regeringen föreslår ett antal förändringar av förslaget efter de synpunkter som framförts i remissvaren och ska dessutom utreda hur optioner skattemässigt ska kunna bli ett bättre verktyg för företagens ägarstyrning.

Det förslag som nu går till Lagrådet är förändrat inom främst två områden. Dels sänks kravet på kapitalandel för att få använda löneunderlagsregeln från 5 till 4 procent, dels sänks taket för löneuttagskravet från 90 till 40 inkomstbasbelopp. I och med att taket för löneuttagskravet sänks i det nya förslaget blir det möjligt för fler delägare i företag med många anställda att använda löneunderlagsregeln.

Sänkningen till 4 procent gör förslaget mer träffsäkert. Företagens möjligheter att erbjuda nyckelpersoner delägarskap underlättas. Förslaget gör att två nyckelpersoner i ett dotterföretag kan erbjudas delägarskap som berättigar till löneunderlag, med bibehållen skattemässig koncerntillhörighet för moderföretaget.

Eftersom förslaget begränsar ett utnyttjande av skattereglerna som inte varit avsett frigörs medel som återförs till företagen.

Förändringen kommer att bli betydelsefull för delägare i mindre fåmansföretag, som genom förslaget kommer att kunna ta ut en större del av sin vinst som lågt beskattad utdelning. Detta förstärker drivkrafterna för växande företag att anställa och främjar aktiva ägare som investerar och anställer.

Det kan inte uteslutas att till exempel vissa nyckelpersoner träffas av förändringarna. 3:12-reglerna är dock ett trubbigt verktyg för att underlätta för bland annat företags förmåga att rekrytera. Det finns därför skäl att se över andra sätt att främja Sveriges konkurrenskraft, entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag.

Optioner kan vara ett sätt att förbättra företagens villkor för ägarstyrning genom att underlätta rekryteringar och investeringar.

Regeringens bedömning är att det nya förslaget begränsar möjligheterna att utnyttja skattereglerna på ett sätt som inte var avsett.

Vissa företag, främst revisions- och advokatbyråer, har erbjudit sina anställda mycket små ägarandelar. I praktiken har anställda med höga löner och med mycket litet ägande kunnat minska sin skatt från 57 till 20 procent. Genom sådana upplägg har grupper med inkomster långt över genomsnittet undkommit mångmiljonbelopp i skatt. Utan förändringar skulle cirka 3 600 personer få en skattelättnad på totalt 650 miljoner kronor på ett sätt som inte är avsikten med regelverket.

För att reglerna ska vara legitima måste överutnyttjande motverkas. Förenklat innebär förslaget att delägare med mycket litet ägande skattemässigt betraktas som anställda och betalar vanlig inkomstskatt på den del av utdelningen från företaget som överstiger en schablonmässigt beräknad avkastning på det satsade kapitalet.

Den delägare som har investerat kapital kommer även fortsättningsvis att erhålla en förmånlig beskattning på utdelning, eftersom en avkastning på det satsade kapitalet motsvarande statslåneräntan plus 9 procentenheter kommer att kunna beskattas med 20 procent. Möjligheten att använda förenklingsregeln kvarstår också oförändrad.

Syftet med 3:12-regelerna är att uppmuntra till investeringar och anställningar, inte att skattemässigt gynna vissa upplägg på ägarstrukturen. Regeringens förändrade förslag har tagit hänsyn till flera av de remisssynpunkter som framförts samtidigt som det är mer träffsäkert. Med de nya reglerna får en kraftig majoritet av de berörda delägarna generösare regler samtidigt som det icke avsedda utnyttjandet motverkas.

Anders Borg, finansminister (M)
Annie Lööf, näringsminister (C)"

Källa: Dagens Industri

”Regeringens skatteförslag kan utlösa företagaruppror

Bara kosmetiska förändringar. Den häftiga kritiken mot regeringens nya ­entreprenörsskatt ledde till att regeringen i går backade. Men Anders Borgs och Annie Lööfs nya förslag visar att de inte tagit till sig kritiken, skriver en rad ­företrädare för näringslivet.

Under dramatiska former ändrade regeringen sitt förslag om skatteregler för fåmansföretag efter en massiv kritik från landets företagare. Problemet är bara att förändringen som nu lagts fram i en lagrådsremiss endast är kosmetisk.

Regeringen har inte alls – mer än retoriskt – tagit till sig remisskritiken. Kravet på ägarandel om 4 procent och löneuttagskravet på 40 inkomstbasbelopp är helt verklighetsfrämmande för oss som är ute i verkligheten.

Förslaget innehåller fortfarande trösklar som kommer att snedvrida konkurrensen. Men det värsta av allt är att tillväxten hämmas och nya jobb uteblir. Inslaget av detaljstyrning är direkt anmärkningsvärt när bara två personer i ett dotterföretag får bli delägare. Regeringen har inte backat, den har helt vänt ryggen till landets företagare.

Annie Lööf och Anders Borg har i flera olika sammanhang framhävt tjänstesektorns betydelse. Bland annat så har Anders Borg tidigare sagt att ”jämför man Sverige med länder som liknar oss ser man vilken potential tjänstesektorn har. Här kan jobben bli fler och nya företag etableras”.

Trots de vackra orden lade regeringen nyligen fram ett förslag om förändrade så kallade 3:12-regler, det vill säga skattereglerna för den som är delägare i ett fåmansföretag. Vi har stor förståelse för att de komplexa, men också delvis generösa reglerna måste ses över, men regeringens förslag slår sönder möjligheterna för företag att fortsätta växa, inte minst i tjänstesektorn.

Lööf och Borg lanserade sitt förslag om förändringarna i 3:12 i en debattartikel (Di 12/4). Syftet med förslaget var att stoppa alla som ”utnyttjar reglerna på ett sätt som gör att de betalar väsentligt lägre skatt än många andra som arbetar”. Problemet är att förslaget i samma slag drabbar betydligt många fler företag i fler branscher.

Även om remisstiden var rekordkort var kritiken från remissinstanserna förödande. Landets företagare är upprörda och kritikerskaran växer i takt med att allt fler företagare upptäcker vad regeringen är på väg att göra. Det finns så många som 364.000 ägare i fåmansföretag, företag som sysselsätter 17 procent av alla anställda i Sverige. Regeringen själv gör bedömningen att detta innebär en skattechock på 700 miljoner kronor. Även med regeringens egen bedömning är detta den enskilt största negativa skatteåtgärd som drabbat landets företagare sedan alliansregeringen tillträdde 2006.

Förändringen innebär att fåmansföretagens ägare missgynnas kraftigt i jämförelse med de stora börsbolagens ägare. Vidare försvåras små företags möjlighet att gå samman och bygga större företag. Det gör det svårare att rekrytera och behålla kompetens genom att knyta nyckelpersoner till sig som är beredda att ta ett ägaransvar i verksamheten.

Med regelförändringen skapas en ny helt godtycklig gräns för när delägare i företag får börja använda den så kallade löneunderlagsregeln. Gränsen sätts vid en ägarandel på 4 procent – vilket drabbar företag som växer från små till stora.

Vilka är det som drabbas men som regeringen inte talat om?

• En städfirma i Jönköping som utför städtjänster för företagen i Jönköpings- och Gnosjötrakten har flera av sina medarbetare som delägare. De är nu 27 delägare. En konkurrent i Värnamo som i huvudsak utför städtjänster hemma hos Värnamobor, men också utför städtjänster hos företag i Gnosjötrakten, har 3 delägare. Båda företagen har 4 anställda per delägare. Företagen konkurrerar ofta om samma företagsuppdrag i Gnosjö. Enligt regeringens förslag skulle delägarna i städfirman missgynnas genom en klart hårdare beskattning än delägarna i konkurrenten. Avkastningskravet på städfirman ökar därför. Det är inte realistiskt att kompensera med höjda priser eftersom det leder till att kunderna då vänder sig till billigare alternativ. Mer omfattande kostnadsbesparingar kan endast göras genom neddragningar av personalkostnader. Följden blir att de båda företagen inte kan konkurrera på lika villkor vilket hotar städfirmans framtid.

• Ett snabbväxande it-konsultföretag har 400 medarbetare. Eftersom det är inte är börsnoterat och till stor del ägs av sina medarbetare klassas det som fåmansföretag. Ingen enskild i företaget har möjlighet att påverka sitt löneunderlag. Många äger mindre än 4 procent eftersom medarbetarna likt externa ägare har köpt aktier till marknadspris för sin redan beskattade lön. Med regeringens nya förslag kommer medarbetarna betala 57 procent i skatt, till skillnad från externa ägare som fortsätter att betala 25 procent i skatt. Om de i stället hade ägt aktier i ett företag som de inte är medarbetare i hade de betalat den lägre skattesatsen. I förslaget kommer medarbetarna straffas för att de vill äga en del i sin arbetsgivare. Medarbetaren Kristina belånade för något år sedan sin lägenhet för att köpa in sig till en andel på 0,5 procent. Det skulle därför löna sig för henne och hennes kollegor att säga upp sig för att bli externa aktieägare i bolaget.

Annie Lööf talar sig varm för småföretagare men riktar nu ett hårt slag mot fåmansföretagare i Småland. Anders Borg som har högre sysselsättning som största politiska mål krossar nu drömmarna för de snabbast växande företagen i framtidsbranscherna.

Vi som undertecknar artikeln är ense om att regeringen måste skrota förslaget, göra om och göra rätt, eftersom förslaget sätter svenska framtida jobb och tillväxt i fara. Det finns andra vägar framåt. I remissvaren har flera förslag presenterats som ger en rimlig balans mellan lön och vinstutdelning. Exempelvis kan ett tak för utdelning sättas eller en multipel för relationen mellan lön och utdelning skapas. Men tröskeleffekten på 4 procent måste bort.

Vem hade för en månad sedan trott att alliansregeringen skulle rikta den största skattechocken mot landets företagare i modern tid? Den växande ilska vi möter bland våra kollegor ute i Företagar-sverige måste regeringen ta på större allvar än den hittills gjort, annars kommer utvecklingen leda till ett företagaruppror.

Jonas Milton, vd, Almega AB 
Stefan Koskinen, förbundsdirektör, Almega tjänsteföretagen 
Jennifer Råsten, globalt verksamhetsansvarig, Netlight 
Einar Janson, vd, Titania 
Nils-Robert Persson, styrelseordförande, Cinnober 
Jan Fredell, styrelseledamot, Fredells byggvaruhus 
Kent Eric Lång, styrelseordförande, Triona 
Niclas Carlsson, vd, Founders Alliance Foto: Scanpix"

Källa: Dagens Nyheter

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält