Två händer som skakas.

Rädslan för mutor bakbinder upphandlare

Ett verktyg för att stävja förekomsten av mutor är en policy för inköp och upphandling, men restriktionerna är i vissa fall så hårda att det slår mot professionella upphandlares möjligheter till goda affärer.

Göteborgs stad, som oförtrutet arbetar vidare med att etablera en etiskt sund verksamhet, har nyligen inrättat både en ny policy mot mutor och en upphandlings- och inköpspolicy. Jan Persson, stadsjurist på Göteborgs stad är inbjuden att tala på Upphandlingsrättsliga föreningens möte i september. Han berättar att en av flera punkter i stadens handlingsplan har varit att se över befintliga styrdokument.

– En genomgång visade att vi hade totalt 120 gemensamma styrdokument. Sådana dokument växer gärna över tid, när en angelägen fråga uppkommer är det en enkel åtgärd att lägga till en punkt i ett styrdokument. Men om de blir för omfattande är det till slut ingen som bryr sig om dem, säger Jan Persson.

Men vissa styrdokument behövs och målet var att skapa ett hanterligt antal.

Nolltolerans

Och stadens nya policys har relativt hårda restriktioner.
– Vi har infört i princip nolltolerans mot gåvor och förmåner i samband med upphandling och myndighetsutövning. Alla former av gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer bör undvikas, säger Jan Persson.

Anställda som har någon form av personligt intresse i leverantörsföretag ska inte vara inblandade i upphandlings- eller inköpsprocesser om det kan påverka utgången av upphandlingen eller inköpet.

– En leverantör som man har frekvent kontakt med i arbetet får dessutom inte anlitas i privata affärer. Det syftar framförallt till tjänsteleverantörer ska jag tillägga, inte butiker till exempel, säger Jan Persson.

– Eftersom jag som upphandlare tecknar avtal med de bästa leverantörerna innebär det att jag som privatperson är hänvisad till de nästbästa, skojar publiken.

Publiken påpekar dock att mutrisken är större vid själva avropet än vid upphandlingen. Det är först vid avropet som själva affären sluts. Ytterligare en åsikt är att upphandlingspolicyn angett väl snäva gränser.

– Vi måste fortsätta våga ha relationer med leverantörerna. Så länge det sköts professionellt borgar det för de goda affärerna.

Jan Persson kan hålla med om att restriktionerna är strikta.
– Vi tar till kraftfulla åtgärder för att garantera att vi får alla i organisationen med oss, säger han. 

Hur långt räcker en policy för att stävja mutor och korruption i staden?
– En policy räcker inte hela vägen, medger Jan Persson.

Vilket är det viktigaste arbetet i er handlingsplan skulle du säga?
– Den största utmaningen är att förändra kulturen, att arbeta med etik och moralfrågor.

Källa: www.offentligaaffarer.se

Nyheter i mutbrottslagen

Nedan listas de viktigaste nyheterna i den reformerade mutbrottslagstiftning som trädde i kraft den 1 juli i år. Samtidigt initierades arbetet med en uppförandekod för näringslivet – som även omfattar offentliga bolag.

Patrik Örnsved, ämnesråd vid Justitiedepartementet och huvudman för det lagstiftningsarbete som ledde fram till reformeringen av lagen, ger bakgrunden:

– Det fanns flera skäl till att lagstiftningsarbetet sattes igång. För det första var det rent allmänt dags att se över reglerna, som var drygt 30 år gamla. All strafflagstiftning utvärderas med jämna mellanrum. Men regleringen hade också kritiserats för att den var otydlig, uppdelad på olika kapitel i brottsbalken och tekniskt komplicerad.  På flera håll hade man dessutom ansett att den krets av personer som kan träffas av ansvar för att ha tagit emot eller gett en muta var alltför snävt angiven, säger Patrik Örnsved.

En nyhet med den nya regleringen är att mutansvar kan träffa inte bara arbetstagare, utan också alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har det tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier. Det har lett till att det ibland förekommit att en uppdragstagare som tagit emot en muta har frikänts, när han eller hon – för exakt samma beteende – skulle ha fällts till ansvar om det i stället varit fråga om ett arbetstagarförhållande. 

– Med den nya lagen är förhoppningen att man kan undvika sådana luckor. En nyhet är alltså att alla slags uppdragstagare ska omfattas av straffansvaret, säger Patrik Örnsved.
 

Och en uppförandekod
Parallellt med den reviderade mutbrottslagstiftningen har en uppförandekod för näringslivet utarbetats. Problemet inom näringslivet har främst varit svårigheter att dra gränsen mellan vad som kan anses vara muta och vad som är godtagbara relationsfrämjande förmåner i affärslivet. Koden är en del av näringslivets självreglering och har som syfte att vara ett komplement till lagstiftningen.

– Kampen mot korruption måste föras på flera plan, säger Patrik Örnsved. Uppförandekoden ska förvaltas och vid behov vidareutvecklas av näringslivet, via näringslivsorganisationen Institutet mot mutor, IMM.
Koden, som omfattar också offentligt ägda företag, kan även ge offentligt anställda ledning om vilka förmåner som är acceptabla.

Dokumentet finns att läsa på www.institutetmotmutor.se/naringslivskod

Nyheter i mutbrottslagstiftningen

All mutlagstiftning har samlats i samma kapitel, nämligen kapitel 10 i brottsbalken. Nya brottsbenämningar har införts som ska göra lagen tydligare. Den krets av personer som kan dömas för mutbrott har också vidgats. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier.

Genom lagändringarna införs också två nya straffbestämmelser om "Handel med inflytande" respektive "Vårdslös finansiering av mutbrott". 

Handel med inflytande avser till exempel en situation då en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta i syfte att påverka beslutsfattaren att vidta en viss åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Både den som ger och den som tar emot mutan kan straffas för handel med inflytande.

Bestämmelsen om vårdslös finansiering av mutbrott gör det möjligt att åtala en näringsidkare som till exempel ger pengar till en anlitad försäljningsagent i ett annat land och då inte tillräckligt noga kontrollerar agentens arbetsmetoder. Om agenten använder näringsidkarens pengar till att betala mutor, kan näringsidkaren dömas för vårdslös finansiering av mutbrott.  En fällande dom förutsätter att näringsidkaren kan anses ha varit grovt oaktsam.

Källa: www.offentligaaffarer.se 

Titanias slutsats

Titania tycker det är mycket bra med all lagstiftning och regelverk som syftar till att främja sund konkurrens, speciellt inom byggbranschen. Vi håller med Göteborgs stadsjurist Jan Persson att det är viktigt med professionella och goda relationer till sina leverantörer, då detta kan leda till förbättrad kvalitet och lägre kostnader för kunden, samtidigt som det underlättar för leverantören att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.  

 

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält