Olika bud om bostadspolitik

Olika bud om bostadspolitik

De politiskt satta målen att bygga 250 000 nya bostäder på fem år, fram till 2020, diskuterades kritiskt på Sveriges Byggindustriers frukostseminarium ”Utan finansiering stannar bostadsbyggandet” den 10 februari.

Analysföretaget Evidens har gjort en djupanalys av bostadsproduktionens efterfrågesida, faktorerna som påverkar bostadsköparna inför sina bostadsköp och förmåga att binda upp sig för att lånefinansiera sina bostadsaffärer.

– Hushållens skulder växer men samtidigt är deras tillgångar och sparande på en rekordnivå, förklarade Evidens vd Ted Lindqvist i sin presentation av rapporten.

Det är hushållens allt starkare ekonomiska situation som ligger bakom de senaste årens starka uppgång av antalet nybyggda bostäder, underströk han men pekade samtidigt på tre faktorer som samverkar och påverkar bostadsköparnas beteende tillsammans med finansnetto: ränteläget som sätts av riksbanken, sysselsättning och jobbmarknad och byggkostnader.

Tyngst väger de faktorer som direkt påverkar hushållens finansnetto. Det är bolånetaket, högre reavinstskatter och ökande amorteringskrav, understryker Ted Lindqvist i sin analys.

Här finns en tydlig målkonflikt mellan behovet av bostadsbyggande och politiska mål för utbudet av bostäder och den förda politik som ska leverera finansiell stabilitet, påpekade han.

Rapporten är också mycket kritisk mot den linje exempelvis riksbanken argumenterar i syfte att bromsa ökningen av hushållens skuldsättning. Han menar att det inte finns belägg för att skulderna är på väg mot systemhotande nivåer utan helt enkelt visar på hur hushållen helt tagit över som finansiärer av bostadsbyggandet, att det är hushållen som står för efterfrågan och finansieringen av i takt med att de statliga subventionerna till bostäder har upphört, vilket bland annat dragit ned intresset att bygga hyrsrätter.

Annika Winsth, Nordeas chefekonom, var expertkommentator vid sidan av statssekreteraren på finansdepartementet Karolina Ekholm.

– Det är knappast tillgången på pengar som är problemet, menade Annika Winsth, utan investeringsmöjligheterna.

Företagen är rationella och bygger enbart det som kan säljas, Byggs det inte i tillräcklig omfattning är det ett samhällsproblem som måste få lösningar på den nivån.

Den ökande befolkningen, demografin, betyder att priserna i de mest eftertraktade lägena ökar, menade hon.

– Hushållen är starka men balansräkningarna blir stora på det viset.

Hon antydde en viss skepsis mot alla entydiga krav på amorteringar och fick en branschreaktion från Veidekkes vd Per-Ingemar Persson i detta.

– Lånetak, amorteringskrav och sänkta ränteavdrag kan vart och ett vara något bra. Men blandar man dessa ingredienser på fel sätt så kan det bli en dödlig dos, sade han.

Rikshems vice vd Ilia Batljan var inne på liknande spår.

– Jag tror inte man ska göra något alls av detta. Då hade vi fått mer byggt. På det här sättet skjuter man sig i foten, sade han.

NCC Constructions vd Svante Hagman underströk vad som gjorts på utbudssidan för att underlätta bostadsproduktionen: slopade särkrav i kommunerna, enklare och snabbare planprocesser och en rad andra initiativ.

– Det är ett arbete som måste fortsätta, sade han.

Karolina Ekholm pekade på statens ansvar för byggandet genom att bygga ihop Sverige med ny infrastruktur som en förutsättning för ökat bostadsbyggande i nya lägen.

Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier, frukostseminariets värd, efterlyste en fortsatt dialog med regeringen kring bostadsbyggandets villkor, både på utbuds- och efterfrågesidan.

Källa: byggindustrin.se

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält