Byggarbetsplats

Ekonom: ”Industriavtalet har aldrig varit så hotat”

"Det är märkligt att byggfacken i 6F inte inser att de idag är lika konkurrensutsatta som parterna bakom Industriavtalet." Det säger Teknikföretagens chefekonom Anders Rune till Byggindustrin.

När 6F i slutet av december presenterade sina gemensamma avtalskrav hamnade de med 3,2 procent marginal betydligt över industrifackens 2,8 procent som lagts fram några veckor tidigare.

– Men till det kommer dessutom trycket uppåt på lönerna när ackorden i praktiken omförhandlas var tredje månad.

Han ser i likhet med Lars Calmfors och Marknadsekonomiska rådet att de höga avtalskraven inför 2016 års avtalsrörelse är ett hot mot Industriavtalets förmåga att sätta märket för löneökningar.

Industriavtalet står inför sitt största hot sedan det trädde i kraft för första gången 1997. Avståndet mellan vad arbetsgivarsidan tror att svensk ekonomi tål och vad facken tror att företagen klarar av har aldrig varit större.

Anders Rune instämmer också i kritiken från byggarbetsgivarna mot ackorden och att förhandlingarna om dessa knappast längre handlar om produktivitet utan helt enkelt är ett villkor för att företagen ska få arbetsfred.

Driver internationalisering

– Ur vårt perspektiv, Teknikföretagens, är det en mycket märklig situation. Träffar parterna i en bransch kollektivavtal är ju arbetsfred ett centralt innehåll för arbetsgivarna. Antalet konflikter under löpande avtalstid visar ju tydligt att flera byggarbetsgivare inte kan räkna med det, konstaterar Anders Rune.

Men han tror inte att den nuvarande modellen, där byggsektorn störs av återkommande och regelbundna lönetvister under löpande avtal, kan fortsätta alltför länge till.

– Det är den typen av störningar som tvingar byggföretag att organisera sina byggprocesser på andra sätt. Det driver på tempot i internationaliseringen. Stora företag minskar antalet egna medarbetare och anlitar fler underentreprenörer, svenska och utländska, och öppnar för nya aktörer. Den utvecklingen har pågått i åratal och är en effekt av globaliseringen i likhet med villkoren för den svenska exportindustrins.

Minusränta okänd terräng

Byggföretagen måste anpassa sig till de förutsättningar som råder på marknaden. Att avvika kommer på sikt att gå ut över den nuvarande fackliga strategin när det gäller ackorden.

Dagens situation med minusränta och ett Sverige långt under Riksbankens inflationsmål är okänd terräng för alla och ingen vet vilka konsekvenserna blir, menar Anders Rune. Det är farligt att lita på att BNP tycks visa att den svenska ekonomin går starkt till skillnad från övriga länder i Europa.

– En stor del av ökningen av BNP är konsumtion. Konsumtionsvaror sjunker i pris, företagen drivs att producera mer för att kompensera detta, det är så en marknadsekonomi fungerar, säger Anders Rune. Men en del av den förväntade ökningen 2016 av BNP beror också på migrationen som bidrar till ökad konsumtion av varor och tjänster.

Exportmarknaderna påverkade

Samtidigt är det motigt för industrikonjunkturen och Sveriges största exportmarknad, Norge, går med sin oljefinansierade ekonomi mot en osäkrare framtid. Detsamma gäller de övriga viktigaste svenska exportmarknaderna som Tyskland, Danmark, Storbritannien och USA som alla berörs starkt av minskad kinesisk efterfrågan.

– Just nu går den svenska fordonsindustrin starkt, beroende på nya modeller från Volvo men för övrig svensk industri är läget kärvt.

Industriavtalet från 1997 fick en avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska återhämtning efter 1990-talskrisen. Det innebar att fackförbunden inom industrin med exportindustrin i spetsen kunde enas om mål att öka konkurrenskraften på världsmarknaden för svensk export och att med lönebildningen som verktyg samtidigt ge löntagarna reallöneökningar.

Avtal 2016 i korthet

 

  • Byggavtalet löper ut den 31 mars. Den 31 januari väntas parterna säga upp avtalet.
  • Tillsammans med sina fackliga motparter träffar Sveriges Byggindustrier kollektivavtal om löner och anställningsvillkor som berör drygt 150 000 personer verksamma i bygg- och anläggningsbranschen.
  • Sveriges Byggindustrier är sektorsansvariga inom Svenskt Näringsliv och har samordningsavsvar för samtliga arbetsgivare i sektorn, Installaförsföretagen, Entreprenörföretagen, Glasbransch-föreningen, Måleriföretagen och Maskinentreprenörerna.
  • I förhandlingarna tänker Sveriges Byggindustrier följa det så kallade ”märket” för nivån på löneökningarna som sätts av den export-beroende industrin.

Källa: byggindustrin.se

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält