Kommunerna uppvisar brister i uppföljningen, vilket är en orsak till att byggbranschen har så höga utsläpp av koldioxid enligt en rapport från Sveriges Byggindustrier.

Brister i uppföljning av energikrav på byggnader

Den höga andelen koldioxidutsläpp i byggbranschen beror mycket på att kommunerna brister i att följa upp energikraven, enligt branschorganisationen Sveriges Byggindustrier.

– Vår erfarenhet är att kommunerna brister i sin uppföljning av energikraven. Det är de som är tillsynsmyndighet och ska se till att Boverkets byggregler efterlevs. Och det tycker vi att man verkligen borde ha en bättre uppföljning på, säger Maria Brogren, energiexpert vid Sveriges Byggindustrier.

Rapporten från FN:s klimatpanel IPCC pekade på de stora risker som finns om mänskligheten inte agerar genom att energieffektivisera och bättre skyddar sin egen miljö. Den svenska riksdagen beslutade redan 2009 om nationella energi- och klimatmål. Koldioxidutsläppen ska minska radikalt i alla branscher och i hela samhället. I den svenska byggindustrin är ambitionen att energianvändningen ska minska med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050.  Men det är en resursfråga, och många kommuner har i sina besparingsansträngningar minskat antal byggnadsinspektörer som utövar tillsyn av byggnader. Och det finns också brister i samordningen mellan kommuner och Boverket, säger Maria Brogren.

– Man skulle kunna ha en bättre samordning mellan kommunerna och Boverket. Boverket får in energideklarationer som ska göras för alla nya byggnader efter två års drift. Och om man skulle kunna få till stånd ett samarbete där så att kommunerna kan få den här informationen av Boverket, då skulle det underlätta för kommunernas tillsyn, säger hon.

Det som kommunerna ska fastställa är om byggkraven är uppfyllda när huset är färdigt. Men på grund av brist på resurser eller andra prioriteringar gör inte kommuner den tillsyn som regelverket kräver, säger Ivonne Svensson, chefjurist på Boverket.

– Det som vi ser är ju att man inte följer upp det på det sätt som regelverket förutsätter. Men det är inte bara energifrågorna som man inte lägger resurser på, utan även andra tekniska frågor som inte hanteras riktigt på det sättet heller, säger Ivonne Svensson på Boverket.

Den klimatanpassning som bör göras enligt IPCC-rapporten handlar om att rätta sig efter ändrade förhållanden när det gäller temperatur, värme, vind, regn och snö. Och byggindustrin måste grunda sin verksamhet på långsiktiga regelverk och ekonomiska stimulanser för att till exempel byggföretag och andra branscher ska göra de investeringar som krävs för hållbar fastighetsutveckling, menar Maria Brogren på Sveriges byggindustrier.

– Ja, när det gäller klimatpåverkan från byggsektorn så handlar det både om byggnaderna när de är färdiga - att de ska vara så energieffektiva som möjligt. Men det handlar också om byggprocessen som byggmaterial, byggtransporter, det som sker på byggarbetsplatsen, energianvändningen där. Så det är båda de här delarna, både byggproduktionen och driften, säger Marie Brogren.

När Stockholms stad beslutade att bygga Hammarby sjöstad var projektet väldigt inriktat på att det skulle byggas så energieffektivt som möjligt. Men resultatet blev inte så som man hade förutspått och ännu idag har man inte åtgärdat bristerna, säger Stephan Fickler, byggnadsantikvarie och verksamhetsledare på Svenska byggnadsvårdsföreningen.

– Det finns ju kritik. Jag tror fortfarande att vi visar Hammarby sjöstad som ett föredömligt miljöprojekt. Men vi kanske skulle var tydligare med det som inte gick så bra och berätta om husen som har en högre energiåtgång än vad som var beräknat. Varför har de det? Det skulle var bra att göra en sorts revision för att få lärdom för framtiden, säger Stephan Fickler.

Han är också kritisk mot att kommuner istället för att renovera och rusta upp byggnader som kanske bara är 20-30 år gamla river ner dem för att bygga nytt. Det har sina miljökonsekvenser och bidrar också till att öka koldioxidutsläppen, säger han.

Men det problemet verkar regeringen och riksdagen vilja åtgärda, i alla fall om man ska tro att renoveringen av flerbostadshus som ska innefatta 700 000 lägenheter fram till 2020, ska bli verklighet. Och på nyproduktionssidan visar en sammanställning att fram till i år kommer det att byggas minst 10 000 lägenheter i i lågenergihus.

Lågenergihus och miljöcertifiering är svaret för att få ett klimatanpassat bostadsbyggande, säger Marie Brogren på Sveriges Byggindustrier.

– Det finns bland annat en organisation som heter Sweden Green Building Council som har hand om olika miljöcertifieringssystem för byggnader. När det gäller forskning och utveckling så driver Sveriges byggindustrier med stöd från  Energimyndigheten ett utveckling- och demonstrationsprogram för lågenergihus som heter LÅGAN. Och där utvärderar vi lågenergihus och visar upp goda exempel, säger Marie Brogren, energiexpert vid Sveriges Byggindustrier.

Källa: Bygg.org

Relaterad information

Frågor och svar

Övriga NYHETER

Kontaktformulär

Du måste fylla i alla obligatoriska fält

Offertförfrågan

= obligatoriska fält